Sagan om den veka modern & bulldozern

Jag hade lovat honom två åk i helikoptern och polisbilen utanför kassorna. Två guldtior, och tillräcklig motivation för att en dagistrött 3-åring skulle orka släpa sina små ben genom ICA Maxi.
Trodde jag.
Efter 50 meter inne på varuhuset gjorde jag misstag nr 1: jag stannade för att titta på barnkläderna.
En manöver som raskt ledde till misstag nr 2: jag lät sonen gå in på den intilliggande leksaksavdelningen.
Och nu får ni gissa: Exakt hur lång tid tror ni det tog innan nämnd son bar en gigantisk bulldozer i sin famn – och vägrade släppa den?
Svar: Inte på långa vägar lika lång tid som det sedan tog för hans mor att försöka övertala honom att en frisbee eller en flaska såpbubblor för 9:90 var minst lika kul.
Jag sträckte mig till och med så långt att jag kunde gå med på en liten modellbyggsats i lego för en 50-lapp.
Men nej.
Det var bulldozern – eller ett sammanbrott. I början av varuhuset, utan mer än ett decilitermått i varukorgen.
Och nej – jag kunde inte se det framför mig, hur jag skulle lösa ekvationen skrikande, vägrande 3-åring plus spädbarn i vagn plus mat som faktiskt skulle handlas.
Så jag gav upp. Signade upp för dokusåpan ”Veka mammor & bortskämda barn” och lät honom behålla bulldozern.
För 269 kronor.
Bara sådär, en vanlig vardag.
Kan säga att det kändes som ett litet smolk i tvåbarnsbägaren.
Minst sagt.
Men sonen var nöjd – liksom tiggaren som satt utanför.
Han som fick de två guldtiorna, och en del av mitt dåliga samvete.

Advertisements

2 thoughts on “Sagan om den veka modern & bulldozern

  1. Pingback: En förlossning för fikapengar | Linda Unnhem

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s