Ursäkta, men det kom en vår emellan

Tänk att det hände till slut. (Och nej, nu menar jag inte att det kom ett blogginlägg från mig.) Men nu är den verkligen här, våren. Overallerna är undanstoppade, shortsen framplockade. (Arvids shorts. Mina får… ligga till sig… medan jag INTE ligger till mig. My God, hur smal var jag förra sommaren egentligen?)

Men brist på aktivitet har det inte varit i helgen. Niklas har levt efter devisen han myntade när vi flyttade hit: ”Huset ska bli mitt gym”. Detta resulterade i ett stycke finfin, hemmabyggd sandlåda med tillhörande träningsvärk.

Själv har jag svettats i rabatterna och tänkt att: ”Om jag tog hit en ungdom som fick en krona för varje maskros hen drog upp, då skulle hen bli ganska rik.”

Och så har vi cyklat och tältat och hängt tvätten ute för första gången i år. I fredags såg vi (eller snarare jag… Niklas klarar inte av sådant som balanserar på gränsen till folklivsstudier) Äta, sova, dö. Och igår var vi och hälsade på kompisar som fått en bebis.

En fin helg, med massor av ljuvlig, ljuvlig sol.

_MG_6613 _MG_6623 _MG_6639 _MG_6649 _MG_6651

Advertisements

3 thoughts on “Ursäkta, men det kom en vår emellan

  1. Har jag inte frälst dig med min maskrosuppdragare? Det blir faktiskt ganska kul att jaga maskroser. Ses imorgon!

  2. Mor säger: Jag tänkte faktiskt äntligen när jag tittade in på din blogg och jag menar både bloggen och våren. Så underbart härliga vårbilder, visst mår man prima efter en varm solig helg när man bara har varit ute hela tiden! Träningsverken får man helt gratis….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s