Sa någon speedad?

Att komma fram till Stockholm klockan halv elva, då unge herr Unnhem fått en powernap på två och en halv timme var spännande. Tänk dig en knarkare som släpps in i ett rum fullt av droger.

Wow, är detta sant?

Allt detta – för mig?

Var ska jag börja? Här? Nej, här… Vänta, här!

Det första Arvid upptäckte var en Brio-helikopter (Arvid ääääälskar saker som flyger) – och sen en leksakshelikopter till. Fatta lyckan! Och som inte det var nog, en hel massa spöken från babygymmet (en annan favorit – saker som ”säger” buu).

Lilla killen. Han nästan darrade av upphetsning. Och då har jag inte gått in på alla de skåp och lådor som inte var barnsäkrade (flickan i familjen är tre månader yngre än Arvid).

Puh. Till sist somnade han dock. Och vi med. I alla fall några timmar tills Arvid tyckte att det fick räcka. Klockan halv sju. Då var det ju ljust och soligt i rummet!

Trevligt nog bor vi ovanpå ett jättestort köpcentrum (älska Intervac och alla de spännande ställen man hamnar på) så i de folktomma gångarna – och rulltrapporna! – kunde han sedan springa av sig fram tills ICA öppnade klockan nio.

Det frukostkaffet… Behöver jag säga att det var gott?

Efter världens skönaste tupplur för hela familjen åkte vi sedan och hälsade på hos Niklas farbror och hans fru. Kusinerna som fick barn samtidigt som vi var där och det var minst sagt högt tempo. Men mycket trevligt (på barnfamiljsvis. Man minns vad som serverades, men inte hur mycket man åt. Än mindre hur mycket barnet petade i sig av den vill-du-prova-en-oliv/fetaostbit/pajskals-buffé man dukar upp efter hand för att kunna föra ett samtal som varar mer än en minut. Av dessa samtal minns man sedan fragment, mest för att de trängs ut av lyckan av att ha räddat en svindyr vas/ett svindyrt prydnadsäpple eller en svindyr tavla på 2×2 meter att ramla i golvet).

Kunde inte låta bli att tänka på hur det varit om man fått trillingar…

Men hur som helst. Det var jättetrevligt i alla fall och så roligt att se de tre små busungarna tillsammans.

Och så åt Arvid sin första glass.

Bara en sån sak.

 

 

Annonser

3 reaktioner på ”Sa någon speedad?

  1. Oj! Så mycket man får vara med om i huvudstaden!! Och, vilka söta småttingar som sitter där på trappan! Duktigt att lyckas fota dem i rätt ögonblick. För de satt väl inte still så länge, eller?

  2. Mor säger: När jag läser din härliga beskrivning på Arvids tidiga morgon är det som man blir slängd tillbaka 34 år i tiden till Lerbergets camping när din far och jag skiftades om att gå upp klockan sex på morgonen och underhålla dig på en sovande campingplats…….Roligt att läsa att ni har det bra och härligt bild på nästkusinerna!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s