Jul, jul, strålande jul

Så kom den till slut – efter alla födelsedagar, barnmorskebesök, snöstormar, storstädningar, julklappsturer, grötkok, graninköp, ICA-bunkringar, magsjukor, optikerrundor, skridresepackningar…

Julafton.

Och äntligen kunde lugnet lägga sig.

Eller ja, lugn och lugn. Elva personer skulle ju trots allt käka skinkmackor, sjunga snapsvisor, titta på Kalle Anka, äta julgodis, leka julklappsleken, gå en tipsrunda, dricka en juldrink, duka upp ett julbord, äta, äta, äta, dela ut klappar, äta gröt…

Men mysigt blev det! Och kul att kunna samla alla hemma hos oss.

Även Mr Meat var nöjd. I år blev det nämligen inte bara en julskinka, utan två. En som koktes och en som bakades i ugn på vääääldigt låg temperatur.

Hallå, lite utmaningar måste man ju ha. Eller hur.

Även en grisfot inhandlades. Men det blev tydligen för mycket, även för en köttälskare av rang.

Hela dan får han arbeta, han får jobba, han får streta, putsa, diska, tvätta, damma, varje dag är det detsamma…

Idag var vi på den andra föreläsningen för blivande föräldrar i Lund. Intressant och informativt, men inte riktigt underhållande förrän vi kom fram till den 18 minuter långa amningsfilmen Hud mot hud.

Första delen var en orgie i närbilder av mamman och det lilla barnet. Soft belysning, stämningsfull musik, ömma blickar, kärlek och närhet i kubik.

Gott så.

Sedan skulle det handla om ”pappans roll”.

Då fick man se en halvfull diskmaskin. Och en man som dammsög frenetiskt. I nästa klipp syntes den samme hasa fram längs en väg, hukad under två tunga matkassar.

Först när han var klar med allt detta, inklusive byte av blöja på barnet, fick han ta av sig skjortan och lägga barnet mot bröstet.

Förutsatt att barnet inte då var hungrigt förstås. För då – rakt tillbaka till morsan – och skurhinken!

Lovely.

Kan man annat än att älska den svenska jämställdheten?

Mrs Big?

Bevis ett: En kvinna reste sig och lät mig sitta på bussen idag.

Bevis två: Optikern såg ut som om jag dragit årets roligaste skämt när jag berättade att jag ska till Sälen mellan jul och nyår.

Bevis tre: Jag avverkade tre butiker på en och en halv timme, men var på väg att ge upp efter den första. Jag som brukar köpa alla julklappar efter jobbet på lille julafton…

Mr Big?

Idag fick vi det bekräftat hos barnmorskan, det jag misstänkt varje gång jag försökt…

… dra ett djupt (haha!) andetag.

… gå upp för trappan utan att fantisera om den där stödlungan man var så rädd för under förra årets svininfluensapanik.

… äta en måltid utan ligga på rygg efter fem tuggor.

… raka benen.

Nämligen att: ”Det är ingen liten bebis ni väntar.”

Gött.

Big is beautiful.

Konsten att anda…zzz

I helgen har vi varit på profylaxkurs.

Och så har vi haft julfest med några kompisar.

Att kombinera dessa båda aktiviteter visade sig gå alldeles utmärkt.

Fem snapsar, några öl och lite whisky gör en nämligen väääldigt avslappnad dagen efter. Det blev vi alla varse, när vi låg där på på våra yogamattor och djupandades igenom latensfasen. Ty somliga andades väääldigt djupt.

Och ljudligt.

Nästan så att man skulle kunna förväxla det med snarkningar.

Lustigt nog sammanföll detta med att kursledaren inledde ett avsnitt med: ”Och här kan du som coach och blivande pappa…”

Zzzzznark!

Givetvis nämner jag inga namn, utan konstaterar bara att denne ”någon” hade en mycket rutinerad hustru som snabbt avvärjde faran med en välriktad höger.