Jo, man får skryta… lite…

”Jag är imponerad.”

Så började min första respons från författarcoachen – och jag är sååå glad! Dels för att hon gillade storyn och karaktärerna och dels för att hon tyckte om det jag medvetet arbetat med att förbättra sedan Swing it!

Kände mig helt varm och lycklig och superpeppad när jag läst hennes synpunkter – och jag insåg att det var just det här jag behövde. Någon som talade om för mig att jag faktiskt är ganska bra.

Nej, jag skriver inte varje dag som jag hade planerat. Det är väldigt mycket annat som också ska hinnas med. Men jag håller mina deadlines och – viktigast av allt – jag tycker om texten när jag läser den. Jag vill verkligen vara i den världen och längtar dit.

Nästa ”belöning” är en tur till Helsingör och Louisiana och jag tänker mig ha hunnit dit i början av juni.

Annars är det mycket trädgård om helger och kvällar. I helgen hade vi grillpremiär med Celia, Patrick och barnen och det var verkligen mysigt. Ikväll har jag planterat i lådor och krukor och hönsgödslat i rabatterna. Så skönt väder!

Våren när våren är som bäst.

Messerschmitt

Varför ska det alltid finnas en sådan här i alla katastrofer?

Klart att den här gubben skulle upp i luften och visa hela världen hur fel alla har – utom han!

Man kan riktigt höra honom i det här stycket:

I det lilla planet går Bo Gartner igenom sin checklista.

Han säger punkterna högt, på det lugna, förtroendeingivande sätt att tala som kanske bäst beskrivs som ”pilotamerikanska”:

– Fuel panel checked out and set. Strobe light is on.

Suck. Hade han velat göra  nytta kunde han ju tagit sin Gulfstream American GA-7 Cougar och åkt till Oslo och hämtat hem Niklas.

Men efter flera timmars ovisshet tror jag faktiskt att han befinner sig uppe i luften nu! Äntligen!

Just nu i trädgården

Lyckades pricka in en solig fotostund mellan skurarna idag. Och det är lika spännande varje dag att se vad som hänt i trädgården. För det händer massor just nu! Här är det som blommor nu – och som jag tror mig ha identifierat till julros, lungört, backsippa, scilla och julros igen. Och så påskliljorna, penséerna, tusenskönorna och förgätmigejen i krukorna förstås!

Trädgårdsnjut och hoelösa präster

Sedan snön försvann har jag faktiskt gått antingen till eller hem från jobbet de flesta av veckans dagar. Det tar en timme och sedan har jag kunnat koppla bort det dåliga träningssamvetet och koncentrera mig på skrivandet. Jag lär knappast bli den mest vältränade på beach 2010, men jag får i alla fall lite daglig motion. Och –  en annan stor bonus! Jag har lärt mig jättemycket om trädgårdar!

Jag är ju som bekant novis på det här med natur, men det har verkligen varit lärorikt (och fantastiskt!) att följa villaträdgårdarnas utveckling under de här månaderna. Jag har spanat efter växterna vi har i vår trädgård, jag har kollat in hur de gjort med sina perenner och buskar, hur de klippt, ansat och beskurit… (Och i somliga fall, inte gjort något alls!)

Och det är helt otroligt hur det verkligen händer saker från dag till dag! Jag blir nästan religiös när jag går omkring bland våra rabatter och ser hur allt bara vill upp, upp, upp i vårsolen.

I lördags var jag ute hela dagen. Räfsade, gödslade rhododenronrabatten, planterade i kruka… Och det är märkligt hur skönt det kan vara bara att rensa ogräs! I morgon ska jag ta lite bilder på det som kommit upp.

Annars inte mycket nytt.

Jo, förresten. Niklas är i Oslo och naturligtvis började det susa högt i elementen i morse… Med honom i luren lyckades jag först stänga av hela gaspannan och sedan bevittna hur det började blinka och rossla i hela systemet. Men jag tror att vi redde ut det…

Och igår kväll, strax innan jag skulle gå och lägga mig, kom jag in på en sida på internet som beskrev hur det på vår granntomt bedrivits värdshus sedan mitten av 1800-talet – ett värdshus som bland annat besökts av en präst som blivit halshuggen just där… Och jag citerar:

”Resultatet blev dock att det kom att spöka på Sallerupsvägen, där en hästskjuts ibland kom farande nattetid med den huvudlöse prästen till kusk. Några pigor skall ha mött ekipaget i Kvarnby och då hade det styrt rakt ner i en mosse. Det hände också att man bara hörde men aldrig såg hästskjutsen, vilket fick folk att utbrista: ”De e den hoelöse prästen som e ude och tjör.”

Ja, ni kan ju gissa vad jag låg och lyssnade efter igår…

Matadorsommar

Sommarens bostadsbyte verkar vara i hamn. Och vi är mycket nöjda!

Så här läser jag på en guidesajt över resmålet:

En annan souvenir att köpa med sig från en tjurfäktning kan vara en alldeles egen matadorsjacka.

Jag kan redan se Niklas i en…

Dock blir det nog ingen tjurfäktning. Madrid verkar ha annat, mycket trevligare, att erbjuda!

Några highlights från veckan

Trädgården. Många sköna timmar i vårsolen. Perennerna är nu nedklippta, häcken trimmad och höstlöven ihopräfsade (ja, i stort sett… det finns ju mängder!). Det ser naket ut, men mycket är på väg upp!

Grismiddag. Jodå, jag hamnade på Bastard ändå. Och åt oxkind! (Helt frivilligt, det ÄR utmaningarnas år.) Mr Meat festade naturligtvis till det med en förrätt på lammhjärta och -njure, men där höll jag mig till inlagda sardiner. Någon måtta får det vara på griseriet. Men kinden var god och miljön trevlig. Liksom sällskapet – Niklas mor Berit.

Beatlesbio. Restaurangbesöket följdes av filmen Nowhere Boy på Spegeln. En väldigt bra film om John Lennons uppväxt. Rekommenderas!

Babyfika. Bekantskapskretsen har utökats med ännu en liten bebis. Igår var vi i Stora Harrie och hälsade på Håkans och Carinas lilla Elly. Söt.

Gyozafrossa. Två saker kan man nästan vara helt säker på när man träffar Mariko och Magnus. 1) Det kommer att bli väldigt trevligt. 2) Det kommer att sluta i matkoma. Gårdagskvällen var inget undantag. Vi åt underbart goda japanska dumplings – gyoza – och frossade i sparris. För att sammanfatta med ett internt skämt: Oh, så gött!

Skrivandet. Försöker sätta mig lite varje dag, men önskar att jag hade mer sammanhängande tid. Just när man kommit in ”tänket” är klockan för mycket och det är dags att sova. Men så är förutsättningarna just nu och jag är nöjd med det jag får ihop.

Svårt att tänka sig att det här ska kunna bli…

… det här!