Grymt eller grisigt?

Jag har tidigare skrivit om Mr Meat, killen som gärna skulle se en grisskånk sticka ut ur ugnsluckan om det bara innebar mer kött åt folket.
Denne man är jag ju som bekant gift med, vilket är fullständigt underbart och härligt, trots att jag ibland slås av vilken innerlig passion han har för tallriksversionen av våra fyrbenta vänner.
Som i morse till exempel.
Vi satt vid frukostbordet och läste Sydsvenskan. Bläddrade och kom fram till Bongs recension av nya krogen Bastard. Tyvärr har den kickat ut vår favorit Svea, och givetvis hade man hoppats på en värdig ersättare.
Vilket det inte blev.

Tyckte jag.

Det tyckte däremot Niklas, aka Mr Meat. Han var fullständigt lyrisk!

För här handlade det inte bara om meat, här snackar vi hardcore meat. Sådant som en annan skulle öst ner i kattskålen, alternativt soptunnan (samtidigt som man blundade), om man tvingats till en konfrontation. Jag citerar Bong:

I princip allt kött kommer från antingen huvud, fot eller svans.

Fine. Jag behövde inte mer info. Särskilt inte till min frukost. Ändå läste jag vidare. Jag visste ju att ”Bastard” kommer att vila på Niklas läppar nästa gång vi ska ut och äta. Så jag behövde argument.
Det första kom snabbt:

Givetvis beställer vi in grishuvudet. Det är köttet från ett kokt huvud som plockats bort från ben och brosk, packats i en form och förvandlats till en osedvanligt köttrik variant på sylta med ägg- och kaprismajonnäs som gubbigt tillbehör.

Gubbigt var ordet. Eller grisigt. Eller fullständigt vämjeligt!
Och så det andra, spiken i kistan:

Väljer man istället grisfotspajen för 185 kronor får man en smördegstäckt bytta med ett smalben uppstickandes genom fraset. Undertill ligger en naturligt gelatinslemmig sörja av grisfotskött, katrinplommon och fett.

Här saknar jag ord. Smalben uppstickandes genom fraset. Gelatinslem. Sörja. Det enda positiva med denna anrättning är katrinplommonen. Förhoppningsvis kan de bidra till att såväl fras som fossing passerar snabbt genom systemet.

Nej, så Bastard blir det inte för mig. Inte ens under Överraskningarnas år.

Bli däremot inte förvånade om ni går förbi och ser Mr Meat sitta och suga på ett smalben. Jag lovar att han njuter!

Advertisements

10 thoughts on “Grymt eller grisigt?

  1. Det låter klockrent, Amanda. Åtminstone om vi planerar in lite ”egentid”. 😉
    Höll serranon verkligen för fyra månader? Var man inte väldigt trött på den till slut?

  2. Inte trött alls!
    3 – 4 månader som jag minns.
    Den blev aldrig dålig, vi åt upp den. Eller ja, tills det inte gick att skära mer liksom. SÅ gott. Våra spanska polare som köpte den åt oss och körde med den i sin bil genom Europa brukade göra samma men de tog även tillvara på allt fett och själva benet och gjorde egen buljong på.

    Vi förvarade på köksbänken under en linneduk.
    Fatta vilken party piece! Vi pröjsade £100 inklusive stället.

    Men jag hade inte gjort det under sommarhalvåret med flugor osv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s