Julafton 2009

Julafton kickades igång med 6,1:an. Som nu krympt avsevärt (4-5 timmar i ugnen gör sitt) och halverades ytterligare under lyriska tillrop.

”Åh, så saftig!”

”Nej, men den var väl inte för stor?”

”Nej, jag ska faktiskt ha ett par bitar till…”

Och med de tre S:en – senap, spisknäcke och snaps – var den faktiskt urgod. Och då är jag ändå en sådan som brukar säga att ”skinkan kunde jag lika gärna vara utan på julbordet”. Men no more.

Sedan var det plötsligt dags för Kalle Anka. Och kakor. Och glögg. Och här någonstans började man ana att man skulle bli precis lika mätt som man brukar under julafton.

Därför var det dags för lite aktivitet! Först ut var julklappsleken, där alla bidragit med några julklappar var. 20 spänn var maxbeloppet, ändå var de stora julklapparna de hetaste bytena. Att det stora vita paketet innehöll ett rör Samarin var kanske inte riktigt vad Martin tänkt sig. Å andra sidan hade han ju sin bilmekar-griptång-för-småskruvar att glädjas åt.

Sedan blev det tipsrunda. 10 frågor, alla julrelaterade. Och en utslagsfråga, eftersom jag var rädd att frågorna skulle vara för enkla.

Utan att hänga ut någon kan jag avslöja att vinnarteamet hade 2 rätt.

Två. Rätt.

Det var inte mer än rätt att de inte vann något på sina vinst-trisslotter. Att de ser glada ut på bilden beror på att de fått sprit. Något annat skäl kan jag inte tänka mig.

Ingen lät sig dock nedslås av detta sorgliga resultat. Det fanns ju en juldrink att fröjdas åt! För andra året i rad blandade vi julcosmopolitans med lingondricka och kanel – och de utropas nu officiellt till en tradition!

Framåt sju var det dags för Det Stora Frosseriet. Alla hade bidragit till julbordet – och alla hade på sedvanligt knytkalas-manér ”tagit i lite extra”. Redan utan alla andra rätter är 4 påsar prinskorv, 1 kilo lax och en jättestor gryta rödkål ganska mycket mat. Även om man är sju personer. Men gott var det, och trevligt hade vi. Och nästa år vill jag nog bara äta Brantevikssill.

Sedan var det dags för klapputdelning. Tomten hade varken skägg eller luva, men gjorde ändå ett strålande jobb. Berit fick Beatles-saker, Bertil fick whisky, jag fick handdukar och Niklas fick en bok skriven av gourmeter. Allt var som det skulle. Förutom möjligen att Martin satt med isklamp mot foten under hela utdelningen. Detta på grund av att min far råkat sätta sin stol på hans fot. Det var dock inte därför han fick ”senilsnöre” och ett extra par extrastora glasögon.

Jag skulle kunna avsluta med att berätta om hur vi sedan fick stopp i toaletten, något som gjorde somliga smått desperata… Men nu ska vi snart iväg på nästa firande. Så jag nöjer mig med att tacka våra fina familjer för en jättefin och rolig julafton!

Advertisements

2 thoughts on “Julafton 2009

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s