Min megamun och jag

Förra veckan hade vi en kurs i hjärt-lungräddning på jobbet. Det kändes så klart väldigt vettigt, men i ärlighetens namn också lite fånigt.

Tänk er själv; tio vuxna människor sitter i en ring på golvet och skakar varsin uppblåsbar plastdocka i halvfigur:

– Hallå, Mini-Anne, hur är det? Hur mår du?

Sen tar tio vuxna människor upp sin platta papp-mobiltelefon och ringer fejk-112. Och då snackar vi fejktrycka på knapparna, fejkprata med fejklarmoperatören och fejkberätta om den fejksjuka fejkmänniskan.

På fullt allvar.

Och då har vi ännu inte plockat fram den riktigt tunga prylen – hjärtstartaren som ser ut att vara tillverkad av Fisher-Price för ålderskategorin 0-2 år.

Men det var egentligen inte det här jag skulle skriva om. Jag skulle ju berätta om Den Oväntade Komplimangen.

För just som jag sitter där, böjd över min plastkvinna, med handen mot hennes panna och läpparna över halva hennes ansikte, ser jag plötsligt en leende instruktör i ögonvrån.

– Du täcker verkligen jättebra med munnen! utbrister hon och nickar uppmuntrande.

Och det var ju… kul… men också lite förvirrande.

För vad förväntades jag svara på det? ”Jaha, ja, kanske det…” kändes lite futtigt. ”Tack” kändes inte riktigt rätt. Och ”Kul att du påpekar det, det är faktiskt inte första gången jag hör det” hade varit en lögn.

Samtidigt var det ju trevligt att uppmärksammas för en talang som jag dittills inte hade haft en aning om att jag hade.

Frågan är bara hur jag drar nytta av den i andra sammanhang.

”Täcker bra med munnen” skulle definitivt sticka ut på ett CV, men om jag inte tänker mig att göra karriär som ”hon-som-kan-svälja-Marie-kex-på-tvären” ser jag inga direkta öppningar.

Förutom på HLR-området, då. Nu verkar det dock som att jag inte ens kommer att ha nytta av min talang där. Nya rön visar nämligen att mun-mot-mun-metoden är på väg ut.

Så mycket för den stora käften alltså…

Annonser

2 thoughts on “Min megamun och jag

  1. Hej Linda! Vi gick också igenom HLR-kursen hos oss för någon vecka sedan. Visst fanns det många ”komiska” attribut, och situationen kändes (som tur är) ovan. Men jag tyckte ändå kursen var bra, för nu skulle jag inte tveka med att hjälpa till vid behov. Med tanke på att jag hade stora märken runt min mun efteråt, så är det ingen nackdel med att man inte måste blåsa./Berit

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s