Älskling, jag tänkte att vi skulle skaffa ett husdjur…

Ja, man skulle kunna tro att jag snöat in på det här med djur.
Men verkligen, hur kan jag ha levt i 31 år utan att känna till den belgiska jättekaninens existens?

Upptäckte den för första gången i Ängelholms hembygdspark för knappt ett halvår sedan.
Där, i en bur bland helt vanliga små kaniner, låg den och jäste i ett hörn. Och då menar jag verkligen jäste, som en gigantisk pälsdeg, på en bädd av sågspån.

Fick sedan syn på den i ett reportage på jobbet – och nu kan jag inte släppa tanken på hur absurt det skulle vara om vi hade en sådan hemma.
Läser på Wikipedia att:
Belgisk jätte kräver stora utrymmen där den har möjlighet att stå upprätt.

Jag ser framför mig hur jag kommer hem från jobbet. På håll kan jag höra hans tassar – stora som luddiga morgonskor i storlek 43 – klappra mot parketten. Över soffkanten kan jag se hans öron – stora som palmblad – närma sig mig vid dörren.
Vad gör jag?
Klappar honom?
Ger honom en kram?

Och vem ligger i vems knä i soffan på kvällen?
Äter han samma mat som vi? Sitter han på en egen stol?
Står han upp i duschen?
Ska han motioneras – eller räcker det med en snabb tur längs gågatan en långlördag?

Det här söker mig. Jag måste få prata med någon som har en sådan här kanin.

Advertisements

4 thoughts on “Älskling, jag tänkte att vi skulle skaffa ett husdjur…

  1. Haha, du är för rolig, Linda!=) Please get one! Vet inte varför, men kommer att tänka på Jurassic Park och de där megastora dinosaurierna…=)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s