Singing in the rain – tror inte det

När man går där och hukar under molnen, med det småspiksvassa regnet och den isande skånska vinden rakt i ansiktet – varför möter man då alltid någon iklädd:
– Ett färgglatt tvåmanstält… förlåt, en färgglad regnrock från Gudrun Sjödén.
Eller:
– Blommiga gummistövlar, inhandlade på någon nätshop, efter tips i Expressens Leva & Bo-bilaga.

En ”någon” som skrider fram som om hon hade en käpp i ryggen och sponsorpengar från Stomatol på fickan.

Denna smilande ”någon” kan också vara en kvinna med en något för bred bak, inklämd i ett par nya svarta sweatpants från Stadium, sippande på en vattenflaska, med armen liksom vertikalt ut från kroppen.
En ”någon” som är påtagligt nöjd över att hon faktiskt kom iväg till veckans Medel Puls-pass – och att hon dessutom gjorde det trots ösregn och trots att Dr Phil kl 15.45 handlade om ”Extreme Moms”.

De kallar det mindfulness och endorfiner.
Jag kallar det provocerande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s